29 april 2016

Torkställning för småtvätt



Häromveckan snubblade jag över en bunt smala metalltrådsgalgar på teatern. De är alldeles för skrangliga för att ha hängandes i garderoberna med dräkter på, men första känslan var ändå dessa måste sparas, av dessa kan det bli något bra
 I provrummet hängde de ett tag tills det plötsligt stod klart vad de kunde återanvändas som. Vi var i skriande behov av torkställningar för strumpor och småtvätt. Med många skådespelare i huset blir det många strumpor och för att de efter tvätt ska hitta tillbaka till sina rättmätiga ägare behövs smarta system för tvätt, torkning och sortering.
 Jag påminde mig om att jag för ett tag sedan sett en video av en man som gjorde om just metallgalgar till alla möjliga fiffiga användbara prylar. Bland annat torkställningar av denna typ. Istället för att köpa nyproducerade dito i plast gjorde vi följaktligen våra egna. Material: metallgalgar, träklädnypor och korta slangbitar för att hålla klädnyporna på avstånd från varandra. Mycket kostnadseffektivt och bra. Träklädnyporna kostade 0,99€ för 20 stycken. Galgarna var alldeles gratis och slangen kom från rekvisitaförrådet där den legat oanvänd. Resultatet blev en utmärkt lösning på vårat sorteringsproblem för småtvätt. Och ett utmärkt sätt att spara pengar och miljö och dessutom är de här torkställningarna i betydligt bättre material än plastskrällena man köper färdiga. 



Vi testade först med bara galgarna och klädnyporna utan slangbitar emellan...


... men då hände detta. Alla klädnypor halkade till ena sidan och tvätten fick inget luftrum att torka i. Eftersom metalltråden var för grov att enkelt böja me tång för att göra små backar mellan klädnyporna blev slangbitarna en mycket smidigare lösning. 



26 april 2016

Tvättbjörn i tre färger


Vilket fruktansvärt vårväder alltså. En dag vinter, en halv dag vår, en halv dag vinter. Och i trappuppgången låg ett väldigt litet lönnlöv och det fick mig för ett ögonblick att undra om det ska bli höst nu till på kuppen. 
 Vad kan man väl pigga upp sig med i det här vårslasket om inte små söta djur att t.ex. sticka, flerfärgsvirka eller korsstygnsbrodera. Här kommer en liten tvättbjörn som kompis till räven. Mitt eget mönster, men fritt att använda på ett schysst vis. 

24 april 2016

En räv till er tjänst


I Österbottens eget online stickcafé som finns på facebook pågår för tillfället temat djur. Medlemmarna tar sig an temat på valfritt sätt. Kanske får man inspiration till att påbörja ett nytt stickoprojekt eller virka en liten amigurumi. Kanske vill man visa upp ett korsstygnsbroderi man broderat på ett bra tag, eller ett kramdjur man sydde ifjol. Alla sorters handarbeten är välkomna i gruppen. Det är så roligt att se vad folk har i sina handarbetskorgar. 
 Mitt bidrag till temaveckan djur är ett mönster på en liten räv som jag ritade ihop i Corel Draw. Varsågoda - sticka den, brodera den, flerfärgsvirka den eller sy den i lappteknik. En liten räv, till er tjänst. 

23 april 2016

Korsett åt en hysterika

Detalj ur foto av Anna Franck.

Två korsetter ur serien Inga vanliga dödliga, ett samarbete med Anna Franck, finns kvar att visa. Den här bilden porträtterar kvinnan Sofia (1904-1942) som satt inspärrad som hysterika på Själö. Korsetten är inspirerad av en tvångströja och går även att använda som en sådan. Materialet är rätt igenom återanvänt - grova bomullstyger från hemvävda lakan och vita läderdetaljer av gamla bälten. 
Modellen är Lotta Ahlbeck och som maskör har Sabina Segerström fungerat. 

Foto: Anna Franck

20 april 2016

Blekrosa ballerina

Foto: Anna Franck

Utställningen Inga vanliga dödliga och samarbetet med Anna Franck är över för den här gången, men jag måste ändå visa de resterande korsetterna i projektet som porträtterade kvinnor med makt. Ballerinan har jag bloggat om förr, och här har vi nu slutresultatet. Förebilden till figuren är Giovanna Bassi (1762-1834), en italiensk ballerina vars karriär till stor del ägde rum i Sverige. Giovanna styrde över sitt öde med makten från sin skönhet och talang. Anna Francks tolkning är en burlesk balett som äger rum i gränslandet mellan det offentliga och privata rummet. 
 Korsetten är, som alla andra korsetter i projektet, gjord av återvunnet material och restmaterial. Men den här har ytterligare en hemlighet, ett tidigare liv. Läs mer om det här. Formen är inspirerad av 1780-talet. 
 Modellen och skådespelaren Minnie Gråhn förälskade sig så pass i sin rollfigur att hon behöll shortsen efter fotograferingen. De är väldigt mörka på bilden men hade alltså en bak full av fluffiga spetsvolanger. Frisyren tycker jag är gudomlig, den samt sminket har Sabina Segerström gjort. 

Detalj ur foto av Anna Franck.

18 april 2016

Trycka tyg med roller



Det är roligt att experimentera med textilfärg och skapa egna tryckta tyger. Det svåraste steget brukar vara att hitta ett tillräckligt stort utrymme för tryckning och rätt underlag. Ett tryckbord måste vara mjukt för att man ska få färgen jämn. Underlaget ska ge efter helt enkelt. Har man lyxen att besitta stora arbetsutrymmen kan man göra ett tryckbord på en spånskiva. Fodra med flera lager av t.ex. filttyg och lägg ett bomullstyg överst. Stansa sedan fast alla lager riktigt spänt på spånskivan. Skivan kan sen läggas ovanpå ett vanligt bord och mellan tryckningarna förvaras lutad mot en vägg. 
 Ett annat sätt är att göra ett portabelt tryckbord som rullas ihop efter användning. Det består av samma tyglager  till tryckunderlag men istället för att stifta fast tygen på en skiva rullar man ut dem på ett befintligt bord och använder stora knipverktyg för att fästa alltsammans i bordet. Det blir mycket smidigt men man får knipa på rätt täta avstånd för att få underlaget tillräckligt spänt.



Ett roligt sätt att trycka ränder på är med en vanlig målarroller. Denhär lilla rollersatsen med skaft, två rollers och en färgbytta kostade ca 7€ och kan såklart återanvändas många gånger - men det förutsätter att man är noga med rengörningen efter användning. 


När man trycker en mörkare färg på en ljusare bör man alltid använda transparent bas. Det ger en mer levande yta som inte blir stel och hård. Ska man trycka mörkt på ljust måste man använda vit bas att blanda pigment i. Bas och pigment kan köpas t.ex. härifrån. Bunkra upp med grundfärger, rött, gult, blått, så kan resten blandas. Men strunta i att blanda svart, det blir aldrig bra. Vill man trycka svart är  det bättre att köpa färdigt svart pigment att blanda i transparent bas. 


Innan man börja randa måste man spänna ut tyget på tryckunderlaget och fästa det noga. Knappnålar med ca 5 cm mellanrum är lagom. Vill man ha jämna ränder markerar man var man ska rolla. Färgen rollas sedan ut på tyget, man kan rolla av och an flera gånger för att få jämn färgfördelning. 


Om man inte avgränsar ränderna får man levande skarvar. Vill man ha knivskarpa ränder kan man avgränsa med målartejp. Det är viktigt att dra bort tejpen så länge färgen är våt. 


Man kan gott tillåta lite kladd och klott. Det gör att slutresultatet ser genuint handgjort ut. 


Med mindre färg i rollern får man levande mönster som blir lite olika beroende på om man drar av färgen längs med eller tvärs över färgbyttan. Det är bara att experimentera sig fram. Tryckfärgen fixeras efter att den torkat med strykjärn. Har man inte lust, ork eller tid att stryka kan man faktiskt också grädda tyget i ugnen för att fixera färgen. Viktigt är då att man fluffar upp det kring t.ex. pergaminpapper så att värmen kommer åt på alla sidor. Tyg med elastan i passar inte så bra att grädda, men natrufibrer klarar värmen bra. 



16 april 2016

Korsett åt en gangster

Foto: Anna Franck

Idag var det recension om Anna Francks utställning Inga Vanliga Dödliga i Åbo Underrättelser. Min del i projektet som porträtterar makt genom sex kvinnogestalter var kläderna. (Läs mer här.)

Denna moderna gangster är Francks tolkning av Minna Canth (1844-1887), en av landets mest kända realister, författare och journalister som främst skildrade kvinnors och arbetares situation. Hon porträtteras här på Replotbron med tre assisterande kostymnissar. Men vem äger makten i bilden? 
 I recensionen av Johanna Bruun (Kvinnorna som historien glömde, Åbo Underrättelser 14 april 2016) kommenteras att de starka kvinnorna i bilderna trots utställningens budskap porträtteras i klassisk kvinnlig form med röda läppar och smala midjor. Jag citerar Bruun:

"”Kvinnorna är iklädda korsetter men enligt en estetik nästan helt befriad från nostalgi. Bildernas kvalitet och de tydligt arrangerade scenerna för dem långt ifrån dammiga historieböcker och påminner snarast om något ur en Tarantino- eller Marvelfilm. Kläderna är vackra och tillsammans med sminket och ljussättningen framträder en renodlat glamorös bildvärld. Den här estetiken för tankarna till reklam- och damtidningsvärlden vilket skapar en tydlig kontrast till temat. Samtidigt framträder en rätt klassisk bild av den sexualiserade kvinnan med röda läppar och framhävda kurvor, vilket känns ganska malplacerat och desto dammigare med tanke på utställningens syfte.”"

Att porträttera kvinnorna i korsett var ett medvetet val från Francks sida, en del av hur makten skulle framhävas, något motstridigt. Det är en lek med makten som också kläderna ger bäraren - eller tar ifrån henne. Uppenbarligen har recensenten reagerat på korsetterna, och reaktion är alltid bra. Syftet med konst är i många fall att föda en eftertanke och reaktion hos betraktaren. Och konstnären kan aldrig till fullo välja vad betraktaren kommer att se, långt mindre vad hen kommer att tänka och känna. 

Foto: Anna Franck
Jag älskar korsetter. Det roligaste med denhär korsetten är raden av gamla gardinknäppen i metall som pryder decolletagets sweetheartlinje. De för mina tankar till patronbälten, och därför är de en del av gangsterns korsett. Hennes look och bildens färgvärld för tankarna till bruna femtiotalsnostalgi. Sweetheartskärningen, slipsen, den lilla puffärmen med manschetter, tyget som är resterna av gamla herrskjortor - dräkten är full av fragment ur det som uppfattas som manligt respektive kvinnligt. Men här sitter ingen femtiotalshusfru på huk. Här sitter en stenhård person, det avslöjar blicken i Mecki Ruokolahtis ögon. För make up och hår står Sabina Segerström. 

Detalj ur foto av Anna Franck.

Anna Franck ställer ut fotografierna i Inga vanliga dödliga på galleri Brinkkala i Åbo mellan 18.3 och 17.4 2016. Söndagen 17.4 kl 14 samtalar hon med historikern Ann-Catrin Östman om kvinnor, makt och genus genom tiderna på nämnda ställe. 





13 april 2016

Första hjälpen mot bananfläckar



Bananfläckar på babykläder hör till vardagen. Och just bananfläckar är riktigt jobbiga, värre än blåbär. Den här fläcken försvinner inte hur jag än tvättar. Såg ett tips att man kan avlägsna färska bananfläckar med citronsaft innan tvätt, men fläcken har tyvärr varit flera varv genom tvättmaskinen redan och då brukar inte samma regler gälla längre. Förstås befinner den sig på en av favoritbodyna, från ekomärket Paapii Design
 Men jag vet ett knep för att bli av med den. 

"Mamma fixa."
Eftersom bananfläcken, som bananfläckar ofta gör, befann sig precis under halsurringningen, sydde jag helt enkelt på en liten falsk knäpplist och två knappar. Så var det problemet löst och bodyn igen användbar. 











6 april 2016

Korsett med rosor

Foto: Anna Franck


I ett tidigare inlägg beskrev jag mitt samarbete med fotografen Anna Franck som pågått sporadiskt under sex år. Projektets mål var att porträttera starka, mäktiga kvinnogestalter med anknytning till historien, och min del var dräkterna. Alla sex kvinnogestalter bär någon form av korsett. Dethär är den första gestalten vi gjorde, och är en fri tolkning av Katarina den stora (1729-1796), en rysk kejsarinna som regerade från 1762 till sin död. 
 Katarina den stora uppförde ett växthus i Vinterpalatset med blommor, träd, fontäner och fria fåglar. Det var en njutning för henne att flanera där. Hon samlade sin energi. Vår avporträtterade Katarina bär en blommig korsett. I ett vinterlandskap skriker de röda rosorna ut makten som kejsarinnan besitter.  Materialet är en så kallad ryssjal - en yllesjal med tryckta blommor som fann sin väg hit från Ryssland. Idag används sjalar av denhär typen bl.a. till folkdräkter, som ett alternativ till sidensjalarna. De knutna fransarna är bevarade för att framhäva att materialet i korsetten är just en återbrukad sjal. För hår och makeup står Sabina Segerström. Modellen heter Laura Foleti.


Anna Francks utställning Inga vanliga dödliga är öppen på galleri Brinkkala i Åbo fram till 17.4. 

1 april 2016

Ekologiska tyger

Denhär fantastiska listan (punkt 1-6) kommer från den ekologiska tygbutiken Linotte. Det är fråga om enkla rena tips på hur man kan göra mer ekologiska val när man köper tyg. Punkt 7 har jag själv satt till. Jag kommer att använda listan som riktlinjer när vi köper in material till syateljén på Wasa Teater, såväl som när jag gör privata tyginköp.

1. Välj material vars hela process är ekologisk, så som GOTS- och IVN-certifierade textilier. Certifieringen Öko-Tex 100 används på textilier som tillverkats av ekologiskt odlade fibrer. Håll utkik efter dessa märkningar och termer som ekologisk bomull, bambu och lin:




2. Välj närproducerat. Ekobomullens kortaste väg till Finland börjar i Turkiet. Hampa och lin odlas också i Europa.

3. Välj hampa, lin, bambu och ekobomull framom konventionellt odlad bomull. Hampa och lin är också ekologiska val tack vare sin goda hållbarhet.

4. Undvik material som behandlats med PVC.

5. Välj material som producerats av återvunna textilfibrer.

6. Välj läder som garvats med ekologiska eller vegetabiliska tillvägagångssätt.

7. Välj naturmaterial framom konstfibrer.

Originalistan finns här, detta är min översättning,

Jag har tidigare skrivit om hur man tänker ekologiskt när man väljer garn, det inlägget hittar ni här.