En lottovinst

Härom veckan vann jag ett gratismönster från Lykkeliten i en instagramtävling. Vilken lycka, man fick välja mönster själv ur hennes webbshop och jag valde finaste isbjörnshoodien. Nu har mitt garn anlänt, Drops Air, och det är verkligen så fluffigt och luftigt som det låter. Ska bli så roligt att sticka isbjörnshoodien i det garnet. För att få en bra storlek till min rätt så lilla tvååring har jag valt att teststicka tröjan i ett reagarn som jag kom över hos Marks & Rosengren under Jakobsdagar.  Mönstret är roligt att sticka, tydligt och välformulerat. Ett väldigt trevligt projekt. 

Nytt projekt med romber

I min mammas garnkorg ligger ett nytt projekt med romber, ett beställningsarbete från mig. Eftersom min tid är begränsad med heltidsjobb och en busig tvååring ber jag henne ofta fixa större projekt åt mej, något hon gärna gör. Detta ska bli till en skrytfilt (läs mer om tidigare skrytfiltar här), en virkad dito och denna gång med romber som form. 

Efter ett antal tester är det denna virkade ruta som används, och nere ser ni en svartvit monteringsanvisning. Spännande att se hur det blir!

Baby-vans

Tidigare i sommar mottog jag en beställning på ett par babytossor av modellen Vans. Denhär bilden fick jag som inspirationsbild av babyns mamma. Det finns många gratismönster för denhär typen av babytossor på pinterest, bara att söka på "baby shoes free crochet pattern" eller dylikt. De flesta modellerna efterliknar Converse, men just denna baby skulle ha Vans som resten av sin familj. Svarta med vita sulor, snören och logo. Nertill ser ni henne iklädd sina tossor på bröllop i början av juli. 

DIY barnkudde

När man vill bädda med enbart naturliga material får man räkna med att kuddar, täcken och madrasser blir betydligt dyrare än "vanliga" i polyester. Såvida man inte ägnar sig åt lite DIY. Därför blev dagens projekt en ekologisk kudde till tvååringen. Som material använde jag tjock ekologisk bomullsvadd från Linotte och gammalt tvättat lakanstyg. Måtten tog jag från ett barndynvar (29x40) och klippte bomullstyget 3 cm mindre på både höjden och bredden. Slutmått på kudden är alltså 26x37, men glöm inte sömsmån vid tillskärningen.  

 Som alltid när det gäller stoppning som ska vara lös och inte packad är det viktigt att fästa alla lager noga i varandra. Jag klippte yttersta lagren i stoppningen något mindre än den färdiga kuddens mått och de inre lagren mindre och mindre som på bilden nedan. Mått är inte så noga i det här fallet. 

Här ser ni kuddens innersta kärna. De första lagren fästs med långa tråckelstygn men många fästpunkter. Resten av fästandet sker på samma vis, var bara noga med att kontrollera att alla lager sitter ihop med föregående respektive följande. 

Lager 2.

Lager 3.

Lager 4, det yttersta stoppningslagret innan bomullstyget. Själva yttertyget sydde jag till en påse, vände och stoppade i kudden från kortändan och sydde ihop.

Allra sist sydde jag en träns på symaskin i varje hörn av kudden, för att stoppningen inte ska glida runt i bomullstygspåsen. Nedan slumrar barnet på sin nya kudde iklädd dynvaret som var storleksmodell. 

Mössor till Vasabebisar

Aldrig har vi varit så fosterländska som i år. Jo kanske för exakt hundra år sen när vi blev självständiga. 

 Kvällen har spenderats på jobbet, närmare bestämt på Wasa Teater där clownföreställningen Finlands Historia hade premiär. På en och en halv timme komprimerade två urgulliga clowner mer än hundra års händelser. Och kan ni tänka er, stickning nämndes faktiskt en gång, i en scen där en Lotta beskriver sitt arbete och bland annat berättar att hon sticka sockor till soldaterna. Det är fint att stickningen anses vara en nämndvärd sak bland tusen och åter tusen andra som hinner hända på ett sekel. 

 Vår fosterländska känsla avspeglar sig också i vi hejvilt stickar blåvitt till 2017 års bebisar. I förra inlägget skrev jag om hur man i Kokkola och Jakobstad samlar in blåvita sockor till nyfödda. På Vasa Centralsjukhus har man en insamling av samma sort, men här är det mössor som gäller. Alla Vasabebisar som föds under jubileumsåret ska få en blåvit mössa. Projektet har en facebooksida där man kan se vad andra stickat och också när det är insamlingstillfällen. Och idag var ett sådant insamlingstillfälle. Under en halvtimme togs mössor emot i foajén på VCS. Jag var inte den enda som lämnade in mina små alster. Idag fick man in 173 mössor, berättade en av projektets kontaktpersoner, Carolin Forsström. Det totala antalet uppgår för tillfället till 504, och av dem är 5 stycken sådana som jag stickat. 

Här är modellen på mina mössor. Musselmönster från resåren och en liten pixietopp högst upp. Garnen jag använt är restgarn som jag hade hemma.

 Medan jag lämnade in mina mössor berättade en dam som också var på VCS i samma ärende, att sockinsamlingen gäller hela landets BB:n. Här är facebooksidan för det projektet. Inlämningspunkt för sockor är i Vasa Taitoshop Loftet och Pirjoliisa Garnaffär.

Sommarplagg till bebisen

Värmen kom lagom till arbetsveckan och avtog lagom till den lediga helgen. När jag fick en stund över passade jag på och fixade två ärmlösa tanktoppar till bebisen. Han är varmblodig, som sin far. Och värmen ska vi väl tro att kommer tillbaka inom kort.

Tanktoppen med kattmotiv har ursprungligen varit en tunika, men det råkade sig så att den låg i en låda och krympte innan vi hann använda den. Oftast är det ärmarna som blir för korta på urväxta bebiströjor, så genom att kapa dem och fålla ärmurringningarna blev tunikan istället en användbar tanktopp. 

Dödskallemotivet har en längre historia. Ursprungligen har det varit min mans t-shirt. När den blev för liten åt honom sydde jag om den till en kort klänning som jag länge använde själv. När den började kännas omodern sparade jag ändå trycket för det var så himla fint. Nu passade det utmärkt att återbruka igen till ett litet bebisplagg. Ett plagg som alltså använts av hela familjen. Utom katten då, men det är hans tur till näst. 

Katten Sigur påpekar dock att kattmotivet är snyggare än dödskallemotivet, ur hans synvinkel. 

Ananasmönster

Som en del av en större tanke fick jag plötsligt en sån grym lust att planera ett ananasstickmönster. Sagt och gjort. Mitt normala ritprogram Corel Draw är dessvärre ur bruk för tillfället vilket medför att jag är så illa tvungen att lära mej mer och mer i Adobe Illustrator istället. Det är en bra sak, men ingen smal sak. Kommandon och termer som kallas på ett visst sätt i Corel kallas något helt annat i Illustrator. Bara att acceptera. Här är ananasen i alla fall. Nio maskor i bredd och sjutton på höjden.

Tvättbjörn i tre färger

Vilket fruktansvärt vårväder alltså. En dag vinter, en halv dag vår, en halv dag vinter. Och i trappuppgången låg ett väldigt litet lönnlöv och det fick mig för ett ögonblick att undra om det ska bli höst nu till på kuppen. 

 Vad kan man väl pigga upp sig med i det här vårslasket om inte små söta djur att t.ex. sticka, flerfärgsvirka eller korsstygnsbrodera. Här kommer en liten tvättbjörn som kompis till räven. Mitt eget mönster, men fritt att använda på ett schysst vis. 

En räv till er tjänst

I Österbottens eget online stickcafé som finns på facebook pågår för tillfället temat djur. Medlemmarna tar sig an temat på valfritt sätt. Kanske får man inspiration till att påbörja ett nytt stickoprojekt eller virka en liten amigurumi. Kanske vill man visa upp ett korsstygnsbroderi man broderat på ett bra tag, eller ett kramdjur man sydde ifjol. Alla sorters handarbeten är välkomna i gruppen. Det är så roligt att se vad folk har i sina handarbetskorgar. 

 Mitt bidrag till temaveckan djur är ett mönster på en liten räv som jag ritade ihop i Corel Draw. Varsågoda - sticka den, brodera den, flerfärgsvirka den eller sy den i lappteknik. En liten räv, till er tjänst. 

En liten påskhare

Lagom till påsk sydde jag en mössa åt min lilla påskhare. Yttertyg i smalrandad manchester, någons gamla resttyg som jag hittade på ett lokalt loppis. Valkat yllefoder av en blå stickad tröja, även den från loppis.  Maskintvätt i 40 grader tillsammans med några handdukar gjorde att den valkade precis lagom mycket, jag fick ett smidigt men varmt ylletyg. Till öronfoder slaktades en bit bomullslärft som mamma en gång börjat brodera en julbonad på, men som ingen orkade varken ta i eller se på längre. Återbruk från början till slut. 

Lilla påskharen åkte pulka i vårsolen och tyckte mössan var alldeles förträfflig. 

Här är mönstret, mitt eget. Den större storleken passar för huvudomkrets 46-48, den mindre 42-44. Gummiband baktill och längs framkanten håller mössan tät kring öronen. Rutorna motsvarar 1x1 cm. Skriv ut mönstert och förstora till rätt mått. En sömnadsbeskrivning följer inom kort. 

Så här roligt var det att åka pulka. Sen fick den trötta påskharen gå och lägga sig i vagnen. 

Ärtpåsar av resttyg

Ärtpåsar är roliga och smarta leksaker som passar att stapla, kasta och balansera. Enkelt gör man egna ärtpåsar av resttyger och stuvar i glada färger. Till dessa använde jag rektangulära tygbitar med måtten 30x15 cm. Man bör välja täta tyg, vanliga bomullstyg funkar jättebra. Glesare vävda tyg eller trikå kan fodras med tunt bomullstyg. Gör man ärtpåsar till bebisar och små barn gör man klokt i att sy dubbla sömmar så säkrar man att inga ärtor rymmer trots omild behandling. 

 Skär till tygbiten i rätta mått, vik den på mitten och sy ihop i bägge sidorna. Tunna ur hörnen genom att klippa bort överflödig sömsmån innan påsen vänds och pressas. Det blir enklast att stänga påsen senare om man i detta skede viker och pressar in 1 cm sömsmån längs öppningen.  

En påse ekologiska matärter på 500 g räcker till att fylla tre ärtpåsar i denhär storleken. Hitta en lämplig köksattiralj att mäta med, t.ex. en kaffemugg, så får alla påsar lika mycket fyllning.

Fyll påsarna och sy ihop öppningen riktigt nära den vikta kanten. Mixa mönstrade och släta tyger så blir ärtpåsarna rena godbitarna att titta på och leka med. Påskfärger blev det här. Ärtpåsarna är gjorda i restmaterial från kostymerna till pjäsen Pippi Långstrump som går på Wasa Teater i vår. 

Sticka prickar

Syjuntor och stickjuntor har alltid intresserat och fascinerat mig. I mitt barndomshem hölls nu som då junta på tisdagskvällarna, mest kvinnor från grannskapet deltog men också mammas släktingar och vänner från längre håll. Jag har tagit med mig hennes tradition och har numera en egen juntagrupp. Vi träffas oregelbundet men gärna och juntan har även en förlängning på facebook i gruppen Online stickcafé/garnloppis Österbotten där betydligt fler ryms med. 

 Ungefär varannan vecka presenteras ett tema i online-gruppen. Det aktuella temat är prickar och därför blir det prickar (eller är det bollar?) på mitt pågående stickprojekt som ska bli en ny mössa till den alltjämt växande bebisen. Mönstret är enkel flerfärgsstickning i två färger per varv och kan varieras i det oändliga med färgbyten för varje prickrad. Grått blir det här, men en regnbåge hade blivit minst lika fint. Rapporten ser ni nedan för den som vill sticka prickar/bollar på sockor, mössor, vantar, tröjor, grytlappar... De passar både här och var. 

 Ibland brukar jag fundera var gränsen går - när prickar blir till bollar? Beror det på hur stor yta prickarna fyller i förhållande till bakgrunden? Eller kanske hur glest de sitter eller är det själva storleken som avgör? Det är ett evigt dilemma men rätt så roligt att undra över. 

Gott och randigt

Det är tacksamt att sticka i Drops Eskimo, det går så himla snabbt. Vips blev ett par vantar till. Det sägs att när man en gång byter från infälld tumme till tumkil så byter man aldrig tillbaka igen. Jag är beredd att hålla med. Tumkil gör vantarna smidigare att röra sig i och är dessutom roligare att sticka.  

Såhär blev förresten den färdiga blöjbyxan i triangelmodell med gaffeltofsar som dekoration. Blöjbyxor i ylle används som tätt skal utanpå tygblöjor. Det är viktigt att sticka i ett garn där lanolinet inte avlägsnats. Flossagarn, dvs ospunnet men berett garn, passar bra men också Eskimo.  

Tigermössan

Till julen stickade jag en rävmössa till min bebis Måns. Kusin Otto ville också ha en djurmössa, och eftersom mamman gillar senapsgult började jag planera och fundera på gula djur. Giraff, kanariefågel, tiger? En tiger fick det bli. 

 Rävmössan stickades helt i Drops Eskimo, som blivit något av ett favoritgarn. Just nu innehåller de flesta uppdaterade garnfärgkartor ockra-, senaps- eller tigergult. Men inte Drops Eskimo, och deras knallgula ville jag inte sticka i. Garnaffärspersonalen rådde mig att använda dubbla trådar Drops Nepal istället, men det var inget fungerande råd. För att ersätta ett tjockare garn med dubbla trådar av ett tunnare behöver det tunnare ganska exakt motsvara hälften av det grövre. Av Eskimo går det 50 m på 50 g, av Nepal går det 75 m. Följdaktligen blev provlappen med dubbla trådar Nepal alldeles för bökig. 

 Jag löste problemet med att gräva fram Novitas Sju Bröder ur mitt garnlager. Av det går det 100 m på 50 g. Det är ett betydligt stickigare garn än Eskimo, men emedan Otto ändå ville ha bomullsfoder i sin mössa så fick det bli Sju Bröder till de gula partierna och Eskimo till de vita och svarta. 

Mönstret på tigermössan är mitt eget och tillkom efterhand jag stickade. 

Både örlapparna och tigeröronen formades med förkortade varv. 

Näsan är stickad i efterhand och ögonen är broderade med langettstygn. Det lilla vita broderade blänket i ögat gör blicken levande.

 Såhär glad blev Otto åt sin mössa.

Men vad är detta? Tigerspår i snön?

Alldeles riktigt, en beige tiger släntrar iväg på äventyr.

Triangelblöjbyxa och vridna omslag

"Ni får 2000 € om ni använder tygblöjor istället för engångsblöjor." 

Så kunde man säga till alla nyblivna föräldrar. 2000 €, det är snittsumman på vad man sparar med tygblöjor. Man kan spara mera eller mindre, beroende på vilken typ av blöjor man använder, om man köper nytt eller begagnat, hur länge barnet använder blöjor och hur många barn man får som kan använda samma. 2000 €, det är inte fy skam, därtill inga fulla soppåsar, inget onödigt skräp som förpestar miljön, inga tråkiga vita plast- och kemikaliebomber. Oj, nu propagerar jag. 

Tygblöjor = kärlek. Så var det sagt. 

Nå väl, den randiga trekanten är en halv blöjbyxa för nattbruk, inne i den används en innerfickblöja och yllebyxan fungerar som det vattentäta skalet. Denhär triangelmodellen är den absolut bästa blöjbyxan jag testat. Vi testade först Ottobres mönster, men dessa är oändligt mycket smidigare. 

Såhär ser den färdiga modellen ut (efter rätt många användningar). Hela mönstret (se nedan) är utformat som en triangel, man börjar sticka i spetsen och avslutar med resår i midjan. Man ökar maskorna med "vridna omslag" som här beskrivs bild för bild. Mönstret till blöjbyxan längst ner. 

Sticka räta maskor tills det är dags för ökningen.

Öka genom att göra ett vridet omslag, så att garnet korsar sig själv som på bilden.

Dra åt garnet och sticka vidare.

Såhär ser det ut när man stickat en maska förbi det vridna omslaget. Det vridna omslaget stickas senare precis som vilken maska som helst. 

Nu har vi vänt och stickar avigt tillbaka. Såhär ser det ut när man kommer till det vridna omslaget...

... och såhär ser det ut när man stickat det. 

Från rätsidan kan man se att ett litet hål bildas under omslaget, men inte nära på så stort som om man gör ett vanligt omslag. 

MÖNSTER: Triangelblöjbyxa

Garn: Drops Eskimo 2 nystan för S och M, 3 för L, eller tvådubbelt flossagarn.

Stickor : 4,5 

Lägg upp 2 maskor.

Sticka 1 varv räta maskor och 1 varv aviga.  

Alla räta varv fr.o.m. nu: Lyft 1 m (om du stickar enfärgade blöjbyxor, stickar du randiga ska den första maskan stickas), gör 1 vridet omslag, sticka till 1 m återstår, gör ett vridet omslag, sticka sista maskan. 

Alla aviga varv: Lyft första maskan, sticka resterande maskor aviga, sticka de vridna omslagen som  om de vore vanliga aviga maskor. 

Fortsätt tills du har 62/S, 70/M eller 78/L maskor.  

Sticka 2x2 resår i 8/S, 10/M eller 12/L varv. Maska av.

Placera triangeln med avigsidan uppåt. Vik upp spetsen och vik in sidorna av triangeln så att spetsen möter sidorna där resåren börjar. Sy ihop, lämna öppningar för benen 4cm/S, 5cm/M eller 6cm/L.

Trä i ett snöre i resåren. Klara att använda. Vädra ofta, tvätta sällan. Använd vid behov ullkur efter långvarig användning.