Korsetternas historia kan följas långt bak i tiden. Redan på stenåldern fanns det föregångare till detta kraftfulla plagg. De såg inte ut som vår bild av traditionella korsetter, utan var formade som breda läderbälten. Men funktionen var densamma då som allt sedan - kroppen skulle förvrängas.
Korsetten i sin typiska form lät sig väntas på. Storhetstiden inföll först efter medeltiden på grund av ett förbud av tjocka midjor vid umgänge med riktigt fint folk. Bland de högre stånden medförde detta att korsetten kom i dagligt bruk.
Oberoende kön och ålder förvrängdes kroppsformen under 1700-talet, men främst var det bland kvinnorna som timglasfiguren var åtrådd. Sedan dess har korsetten följt med kvinnorna. Den har ändrat skepnad i takt med modet. Den har varit midjekort, höftlång, gått ända upp till axlarna och slutat under bysten. Den har fått sin stadga av valben, metallskenor, horn och trä. Den har ställt omänskliga krav på kroppen, vanställt organ, förhindrat muskelutveckling, förorsakat svimningar, brutna revben och dödsfall. Vilken makt korsetten har ägt och fortfarande äger.
I flera år har jag samarbetat med en fotograf vid namn Anna Franck kring hennes fotoprojekt Inga vanliga dödliga. Projektets mål var att porträttera starka, mäktiga kvinnogestalter med anknytning till historien, och min del i det var såklart kläderna.
Såhär beskriver Anna själv projektet.
MAKT–STYRKA–BLICK–VÅLD–VILJA–SJÄLVSTÄNDIG–SIN EGEN–KUVAD–ÖVERHUVUD–FARLI G–HUNGRIG
Jag har länge varit fascinerad av starka kvinnor, både nulevande och sedan länge döda, och tycker kvinnor får alltför lite plats i historien. Med denna bildserie vill jag undersöka kvinnligheten och maktpositionerna hos 6 historiska kvinnor med koppling till Finland, som Katarina den stora och Minna Canth. Bilderna tolkas i modern tid och har ett modernt symbolspråk. Jag finner det viktigt att lyfta fram dessa historiska kvinnor från sina respektive tidsepoker och hur de har lämnat avtryck i historien fram till dags dato.
När Anna presenterade projektet åt mej för sex år sedan blev jag fascinerad av hennes idé att porträttera kvinnorna, sin styrka till trots, iklädda korsett. Korsetten, som har en sådan kraft. Är det korsetten i sig, eller kvinnan iklädd den, som är den mäktiga? Det blir en motstridighet och en lek där betraktaren får sig en tankeställare. Vem tillhör egentligen styrkan, kvinnan själv eller den hon blir när hon formar om sig? Och för vems skulle är det hon stöper om sig?
Denhär kvinnan är den sista vi gjorde i serien. Det föreställer en ung Aline “Vadd-Mamma” Grönberg (1871 - 1950) - en av Finlands mest framgångsrika affärskvinnor, även en av de första kvinnorna att bli utnämnd till kommerseråd 1940. Eftersom Anna ville porträttera Aline i sin ungdom fastslogs att det tidiga 1900-talet fick bli inspirationskälla till korsettens form. På den fantastiska bloggen Bridges on the body hittade jag ett historiskt mönster från 1904. Det roliga med denhär korsetten är att den har stålskenor enbart på smala partier mitt fram, mitt bak och i sidorna. Dessa delar är raka medan de övriga mjuka delarna är formskurna på liggande. Materialen jag använt är bomullskattun och grovt oblekt linne.
Anna Franck ställer ut fotografierna i Inga vanliga dödliga på galleri Brinkkala i Åbo mellan 18.3 och 17.4 2016. Söndagen 17.4 kl 14 samtalar hon med historikern Ann-Catrin Östman om kvinnor, makt och genus genom tiderna på nämnda ställe.
Maskerare Sabina Segerström och författaren Mia Franck är två andra samarbetspartners i Annas projekt. Modell på denhär bilden är skådespelaren Isa Lindgren-Backman.
Faktakällor:
Pohjanmies, J. (u.å.) Korsetti: opas korsettien maaimaan ja
valmistukseen. Lahti: M&P Paino Oy.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar