Äntligen. Nu har bebisens chevronvantar fått sällskap av en tillhörande mössa. Och den blev nästan exakt som jag tänkt den.
Egentligen så inhandlade jag garnet Lima från Drops på prov, men eftersom jag kom att gilla det när jag stickade babyvantarna beslöt jag mig för att köpa hem några nystan till och utveckla en mössa att matcha vantarna med. Min bebis är som bekant så noga när han matchar sina grejer.
Själva mössformen har jag hittat för flera månader sedan och sparat på pinterest (se här) för framtida bruk, men garnet Lima var såklart inte i rätt grovlek för att matcha mönstret på den enfärgade toppluvan. Men jag fastnade för örlapparna och intagningarna, så de behöll jag och komponerade sedan om mönstret till mitt eget, trixade in chevronmönstret (alltså sicksackmönstret) och började sticka.
Sen rev jag upp litegrann.
Sen stickade jag om.
Sen rev jag upp lite mer.
Det tog mig en hel kväll att förstå dedär knepiga intagningarna som är jätteenkla när man väl förstår dem. Under tiden visste min mamma i soffan bredvid och visste exakt vilka intag jag försökte klura ut. Om jag bara hade frågat. Nåväl, det är en triumf att förstå saker själv efter en del krångel. Och en sak jag om och om kommer fram till; det lönar sig alltid att riva upp om man är missnöjd. Riv upp, gör om, gör tusen gånger bättre.
Tofsen hämtade jag i min systers digra materiallager, det är infärgad rävpäls, mycket näpet. Mamma stickade knytbanden.
Mössan blev egentligen klar för mer än en vecka sedan, men först idag hann jag lägga sista handen vid verket, dvs. sy på tofsen. Lilla knyttet provar mössan och jag ser att den kunde ha nått något lägre ner i pannan, men jag är nästan nöjd. Jag får väl göra en till.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar