Spetsar är en återkommande förälskelse för mig. Det finns inte bara en papperspåse eller gammal kartong i mitt skåp, till bredden fyllda med gamla härliga spetsar. Egentligen har jag väl alldeles för mycket av dem, men de är ju så underbara. Hur skulle man kunna göra sig av med sådana gamla skatter?
Vid olika tillfällen hittar jag olika favoriter i mina spetskartonger. Ibland är det den skira tyllspetsen jag älskar mest, ibland den brunaktiga gamla knypplade duken, ibland de geometriska grovt virkade lakansspetsarna. Det beror på dagen, på humöret och på orsaken till att jag gräver bland spetsarna - ännu en gång.
En sökterm som lett en besökare in här på bloggen var "hur ser man skillnad på knypplad spets och...". Hemligheten bakom att bli spetsexpert är att tumma sig igenom mängder och åter mängder av spetsar. Kika noga på var och en, sortera de som är likadana och läsa på. Sen är det förstås till fördel att ha lite koll på olika handarbetstekniker också, det hjälper en i starten. Men, för spetsintresserade tänkte jag köra en presentation av de olika spetsarna som finns i mina gömmor. Jag har redan tidigare skrivit om den knypplade spetsen och om frivolitetspetsar. Detta inlägg handlar om vitbroderi och engelsk brodyr, som av vissa inte skulle kategoriseras som spets, medan andra ser det som självklart att de diskuteras i spetssammanhang. Man väljer själv sin åsikt. För mig representerar de definitivt en sorts spets.
Liksom hålsömsspetsar utgår brodyr från ett färdigt tyg. Brodyr består av mönster uppbyggda av hål vars kanter broderas med täta langettstygn. Ju tätare stygn desto bättre kvalitet. Helst ska stygnen sitta så tätt att tyget inte skymtar mellan dem. Mindre hål görs med vassa instrument som pressar isär trådarna, för större hål klipper man bort material. Vitbroderi syftar på att bottnen liksom broderiet är vita. Brodyr är föregångaren till den sydda spetsen och har tusentals år på nacken. Under 1700-talet blev brodyrspetsen populär som prydnad på underkläder i Europa.
De tre närbilderna av brodyrspetsar är fotograferade på Pedersörenejdens hembygdsmuseum.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar