Spetsarnas historia kan spåras långt bak i tiden, ända till 1500-talet. Men det gäller bara de två spetstyper som kallas äkta spetsar. Den ena av de två har jag redan skrivit om, den knypplade spetsen, och här följer den andra, den sydda spetsen.
Är man noga med historien är den sydda spetsen ännu äldre än den knypplade. Den är en släkting till broderiet, som så många spetsar, och uppstod när mer och mer av bottentyget drogs ur ett broderi, tills det bara återstod stygn i luften.
De skira luftstygnen blev aldrig populära i Finland. En kort stund vid förra sekelskiftet ägnade man sig åt spetssömnad, men tekniken vann aldrig mer mark än så. Därför kan man utgå från att de äldre bevarade sydda spetsarna som finns troligen är importerade, men inte heller de förekommer i någon större utsträckning.
Sydda spetsar formas enbart med nål och tråd. Som hjälpmedel fungerar papper, kartong och stödtyg. Motivet byggs upp kring tillfälliga konturstygn och när spetsen är klar lösgörs den från stödmaterialet. Vanligen används langettstygn, men variationerna av stygn är oändliga. Tråden kan vara grov eller fin så länge den är slitstarkt. Silke och lin har används traditionellt sett, men också bomull lämpar sig bra för spetssömnad.
Spetsen på bilden hänger i ett fönster vid Brages Friluftsmuseum i Vasa. Jag har länge letat ett exemplar av sydd spets utan resultat, men jag tror att detta kan vara ett dylikt. Om någon motsäger sig, vänligen låt mig få veta.
Källor: Pitsikirja, Saramäki, Rinna (2010). Hämeenlinna,WSOY.
Lankatekniikoiden Käsikirja, Koskennumrmi-Sivonen, R. (Red.) (2013). EU, WSOY.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar