30 januari 2016

Återbruka blommor



Med anledning av blomstertemat i förra inlägget, de virkade blommorna som snart slår ut i Strömsös  trädgård, vill jag passa på och komma med ett återbrukstips på samma tema. 
 Ljusmanschetter har känts våldsamt ute i flera år, och inte verkar det bli någon ändring på den saken. Det är oftare än regel än ett undantag att de kan synas något pråliga. Men, om man tar sig tid att plocka isär de spröda blommorna bestående av konstsiden och plastdelar, kan man faktiskt hitta riktiga guldkorn. 
 Plocka isär blad för blad, blomma för blomma, färgsortera, ordna om, avlägsna de plastigaste delarna och byt ut dem mot söta pärlor. Sy ihop blommorna igen och dekorera våriga barnplagg, väskor och hårprydnader. Eller varför inte låta vinterkappan blomma upp med en läcker brosch. 

Jennifer som brudnäbb 2012 i återbrukad spets och omorganiserade ljusmanschettblommor.


27 januari 2016

Blommor till Strömsö


Sent skall syndaren vakna. 
 Man har under en längre tid samlat in virkade blommor till Strömsö, ändamålet är en trädgårdsinstallation inspirerad av det amerikanska fenomenet yarnbombing (garnbombning). När jag städade en garnkorg idag dök dessa nio virkade blommor upp. Om jag gräver riktigt djupt i minnet  kan jag förnimma att de var tänkta att bli dekoration på en virkad nätpåse i tiderna. Själva påsen fanns också i samma garnkorg, det var liksom bara monteringen som hade blivit att ligga i, ja, vad ska jag gissa, 8-10 år kanske... Mera nyligen hade jag sett Strömsös förfrågan och en snabb sökning på facebook visade att de tar emot blommor ända till 28.1, jag hade alltså en dag till godo. Blommorna åkte raskt i ett återvunnet bubbelplastkuvert, ungen i vagnen och efter en snabb promenad till närmsta postkontor är mitt bidrag nu på väg. Hoppas de hinner fram i tid. Här är en fin bild av en del blommor man på Strömsö hittills fått in. 


De monstruösa spermierna i mitten på de svarta blommorna har glaskulor inne i sig.

26 januari 2016

Svenskt mönster på bibliotekariekoftan


Ni minns bibliotekariekoftan? Här kommer mönstret till den, men jag vill noga poängtera att dethär inte är mitt mönster ursprungligen, utan en översättning av dethär mönstret, som jag anpassat till Novitas 7 bröder-garn. Koftan är väldigt rolig att sticka, man börjar i halsurringningen. 
 Min bebis har två koftor, en i varje storlek. Den senapsgula har jag stickat i Novitas 7 bröder (288). Den zebramönstrade har mamma stickat i 7 bröder djungel zebra (801) med kant av grafitgrå (044).


Bibliotekariekofta

Storlek 62-68 = 4-6 mån (74-80 = 7-10 mån)
Bröstomfång 48 cm (54 cm)
Längd från ärm till fåll 15 cm (17 cm)
Garn: Novita 7 bröder 
Stickor: Rundsticka nr 5, strumpstickor nr 5 eller de stickor du behöver för att
17 m x 26 v slätstickning ska mäta 10 x 10 cm 
Knappar: 4 st 2,25 cm i diameter
Du behöver ytterligare 4 markörer och en stoppnål.

Ökningar: öka med vridna omslag runt högra stickan (backward loop).
Avmaskning: maska av med Elizabeth Zimmermans sydda avmaskning.

Elizabeth Zimmermans sydda avmaskning: Ta av garnet men lämna en ända som är ca 3 gånger så lång som kanten som ska avmaskas. Trä garnet på en stoppnål. * För stoppnålen genom de 2 första maskorna på vänstra stickan, från höger, som om du skulle sticka dem aviga. Dra igenom garnet. För tillbaka nålen genom den första maskan, från vänster. Dra igenom garnet. Låt första maskan falla av stickan.* Upprepa * - * tills alla maskor maskats av.

Snurra och vänd (sv): för garnet till framsidan, lyft nästa m från vänster till höger sticka, för garnet till baksidan, lyft tillbaka maskan till vänster sticka, vänd arbetet. Nästa varv plockas omtaget upp och stickas tillsammans med maskan.

Koftan stickas från oket neråt i ett stycke. Bålen stickas på rundsticka och ärmarna på strumpstickor. Ökningar vid sidorna av markörerna formar en raglanskärning mellan ärmar och bål. Ökningarna i början och slutet av varven skapar en V-formad halsurringning där kragen senare stickas fast.


BÖRJA STICKA

Ok (båda storlekarna):
Lägg upp 44 maskor
Varv 1: lyft 1 m, sticka 4 m, placera markör, sticka 8 m, placera markör, sticka 18 m, placera markör, sticka 8 m, placera markör, sticka 5 m. 
Varv 2 och alla aviga varv: lyft 1 m, sticka resterande maskor avigt.
Varv 3: lyft 1 m, öka 1 m, * sticka till 1 m före markör, öka 1 m, sticka 1 m, flytta markör, sticka 1 m, öka 1 m *. Upprepa * - * tills det är 1 m kvar, öka 1 m, sticka 1 m. Du har nu 54 m fördelade 7-10-20-10-7.
Varv 5: lyft 1 m, * sticka till 1 m före markör, öka 1 m, sticka 1 m, flytta markör, sticka 1 m, öka 1 m *. Upprepa * - * varvet ut. 62 m fördelade 8-12-22-12-8.
Varv 7: lyft 1 m, öka 1 m * sticka till 1 m före markör, öka 1 m, sticka 1 m, flytta markör, sticka 1 m, öka 1 m *. Upprepa * - * tills det är 1 m kvar, öka 1 m, sticka 1 m. 72 m fördelade 10-14-24-14-10.
Varv 9: lyft 1 m, * sticka till 1 m före markör, öka 1 m, sticka 1 m, flytta markör, sticka 1 m, öka 1 m. * Upprepa * - * varvet ut. 80 m fördelade 11-16-26-16-11.
Varv 11: lyft 1 m, öka 1 m * sticka till 1 m före markör, öka 1 m, sticka 1 m, flytta markör, sticka 1 m, öka 1 m. * Upprepa * - * tills det är 1 m kvar, öka 1 m, sticka 1 m. 90 m fördelade 13-18-28-18-13.
Varv 13: lyft 1 m * sticka till 1 m före markör, öka 1 m, sticka 1 m, flytta markör, sticka 1 m, öka 1 m*. Upprepa * - * varvet ut. 98 m fördelade 14-20-30-20-14.
Varv 15 stickas som varv 11. 108 m fördelade 16-22-32-22-16.
Varv 17 stickas som varv 13. 116 m fördelade 17-24-34-24-17.

Storlek 62-68:
Varv 19: stickas som varv 13. 124 m fördelade 18-26-36-26-18.
Varv 21: stickas som varv 13. 132 m fördelade 19-28-38-28-19.
Varv 23: stickas som varv 13. 140 m fördelade 20–30-40-30-20.
Fortsätt sticka slätstickning tills oket mäter 11 cm. Avsluta med ett avigt varv. 

Storlek 74-80:
Varv 19: stickas som varv 11. 126 m fördelade 19-26-36-26-19.
Varv 21: stickas som varv 13. 134 m fördelade 20-28-38-28-20.
Varv 23: stickas som varv 11. 150 m fördelade 22-32-42-32-22.
Varv 25: stickas som varv 13. 158 m fördelade 23-34-44-34-23.
Varv 27: stickas som varv 11. 168 m fördelade 25-36-46-36-25.
Fortsätt sticka slätstickning tills oket mäter 12,5 cm. Avsluta med ett avigt varv.

Bål:
Sticka till första markören (höger fram), avlägsna markör, flytta ärmens 30 (36) maskor till en hjälptråd. Spänn garnet så att fram- och bakstycket möts, avlägsna markör (höger bak), sticka till nästa markör (vänster bak), avlägsna markör, placera ärmens maskor på en hjälptråd, avlägsna markör (vänster fram), sticka varvet ut. 
 Fortsätt sticka bålen i slätstickning tills längden är 13 (14,5) cm under ärmen. Lyft alltid första maskan på varje varv.
 Sticka 7 varv rätstickning, lyft alltid första maskan. Maska av alla maskor räta med Elizabeth Zimmermans sydda avmaskning.

Ärmar: 
Fördela maskorna från hjälptråden på strumpstickor. Sticka slätstickning i 9 varv.
Varv 10: Sticka 1 m, sticka ihop följande 2 maskor till 1. Sticka tills 3 maskor återstår på varvet, sticka ihop 2 maskor vridna till 1, sticka sista maskan.
 Fortsätt med slätstickning.
Varv 20 stickas som varv 10.
När ärmen mäter 12 (13) cm på undersidan, sticka 7 varv rätstickning. Maska av alla maskor räta med Elizabeth Zimmermans sydda avmaskning.

Krage:
Börja nere vid vänster framkant. Plocka upp 1 m i varannan och 2 m i varannan lyft maska längs framkanten och 1 m i varje upplagd maska i halsurringningen.
 Sticka 4 v rätstickning.
Varv 5: Sticka till 22 (24) maskor från slutet, snurra och vänd.
Varv 6: Sticka till 22 (24) maskor från slutet, snurra och vänd.
Varv 7: sticka till 2 maskor från den snurrade maskan, snurra och vänd.
Upprepa varv 7 ytterligare 5 gånger tills du har snurrat och vänt 4 ggr på vardera sidan av kragen. 
 Följande varv: sticka tills 21 maskor återstår (ta upp och sticka de snurrade maskornas omtag efterhand). Sticka ihop 2 m, omslag * sticka 3 m, sticka ihop 2 m, omslag*. Upprepa * - * tills 4 m återstår. Sticka 4 maskor.
 Sticka 3 varv till i rätstickning (ta upp och sticka de snurrade maskornas omtag efterhand). Maska av med Elizabeth Zimmermans sydda avmaskning.

Fäst alla garnändar. Sy i knapparna. Klä tröjan på en förtjusande bebis.

Här är min förtjusande bebis iklädd sin senapsgula kofta. Fotot är ett urklipp ur ett foto av Anders Wingren.



23 januari 2016

Rävmössan




Alltså bebisar och vinter och mössor - vilken fantastisk kombination. Fastän de är ursöta från förr så blir de tusen gånger sötare i små stickade mössor. 
 Som så många andra har jag dille på rävar. Det finns åtskilliga färdiga mönster på rävmössor och på djurmössor överlag, som man kan köpa och i vissa fall till och med få tag på helt gratis. Jag kunde ha använt ett av dem, förvisso. Men då hade jag gått miste om massor av lärdom. 
 Hade jag använt ett befintligt mönster hade jag gått miste om fröjden i att repa upp en och en halv färdig rävmössa, och göra klart en tredje innan jag blev nöjd. Nästan nöjd, men tillräckligt för att inte göra en fjärde. Min slätstickning och min rätstickning på rundsticka är inte lika jämna, och av lathet stickade jag övre delen av räven, den helorangea delen, i slätsticknng. Men ungen klagar inte, han blev väldigt förtjust när han fick rävmössan i julklapp. 
 Det finns tips på hur man kan jämna ut sin rätstickning, man kan t.ex. använda en sticka som är ett halvt nummer mindre varje avigt varv, om man stickar aviga maskor lösare än räta. Så gjorde min mormor. Eller så kan man sno garnet ett extra varv runt fingret på aviga varv. Det gör jag, men det räcker inte som korrigering i såhär grova garner. För tillfället stickar jag uppföljaren till rävmössan, en tigermössa. Den blir finfin, den är snart klar. Och denna gång stickar jag hela mössan i rätstickning, så blir det inga synliga övergångar. 

Garnet i rävmössan är Drops Eskimo, och mönstret är mitt eget. 




21 januari 2016

Symmetrisk hoptagning


Det har diskuterats en del hoptagningar bland mina stickbekanta, och jag tänkte bjuda på en riktigt snygg en. Den har möjligen ett snofsigt namn (berätta det gärna om ni känner till det) men jag har bara sett varierande engelska bokstavsförkortningar, så jag benämner den helt kallt symmetrisk hoptagning. För det är vad den är, symmetrisk. Jag använde den t.ex. i bebisens tofsmössa, där den blev en del av mönstret. 
 Denhär hoptagningen minskar 2 maskor, vilket kan bli väl spetsigt i många fall, men den blir lika snygg även om man minskar bara på vartannat varv. På bilden upptill har jag minskat på sex ställen men minskat bara vartannat varv, turvis på vartannat minskningsställe. Minskningen blir då totalt 6 maskor per varv. Nåväl, här kommer beskrivningen.


Hoptagningen görs när den andra maskan på vänster sticka är den maska som ska bli mitten. Det minskas alltså en maska från vardera sidan om mittenmaskan. 


Lyft två maskor samtidigt, som om du skulle sticka dem räta, från vänster sticka till höger. 


Maskorna som lyfts får en snodd på sig eftersom de lyfts samtidigt.


Sticka följande maska rät. 


Lyft de två lyfta maskorna över den nyligen stickade maskan med vänster sticka. 


Dra ur stickan när de lyfta maskorna ligger runt den stickade maskan.


Och vips, här är hoptagningen gjord. Snyggt som attan.


Det är en väldigt fin hoptagning som gärna får bli en del av mönstret. Här bildar den en stjärna i spetsen på en blivande tigermössa.

Engelska förkortningar som syftar på denna hoptagning: sskp, s2kp2, k3tog


Mer om tigermössan kommer snart. 

Kuka on laidallinen ja sanoo 'moll, moll'? 
Tiikeli. 

19 januari 2016

Mera himlar

Detalj av halmhimmel med "mustrappor" och drakar.
Den himmel man oftast ser i Österbotten - och nu talar jag förstås om himmelhantverk och inte om himlen där ute - är den traditionella modellen. Under en kulturresa till Dalsland/Årjäng i södra Sverige 2014 kom jag i kontakt med rätt så många andra versioner på himlar. Här kommer några inspirationsbilder.

Halmhimmel med hängande kors.
Ingen himmel men dock ett rörhantverk med färgad halm.
Underbar kaotisk himmel med stora trikåtraseknutar i hörnen.
Halmhimmel med kransar, drakar och pärlor.
Detalj av vår egen Handante-himmel tillverkad i svarta sugrör. Instruktioner här.

17 januari 2016

Himlens hjärta


Varje gång jag ser ett rör så tänker jag osökt himmelmaterial. Det har inte alltid varit så, men jag kan ärligt säga att fenomenet började i samband med att jag första gången aktivt tog del av historien bakom halmhimlar och hur man skapar dem. Det var hösten 2013 under seminariet Tradition möter trend ordnat i Handantes regi. Där berättade Österbottens egen himmelista Eija Koski sin och himlarnas fantastiska historia. Jag var, liksom många andra, helt såld.
 En himmel är ett traditionellt finländskt hantverk gjort av råghalm. Det är en luftig skapelse bestående av halmrör som sammanfogats till geometriska former, en sorts krona som hängts i taken i de finländska hemmen sedan urminnes tider. När man går in i ett rum där det hänger en himmel börjar den röra sig av strömmarna som skapas i luften. Skulle himlen förbli stilla bådar det om olycka. (Källa.)

Traditionell råghalmhimmel vid Fornstugan i Esse.
På onsdag och torsdag denhär veckan (20-21.1.2016) ordnar Pedersöre MI kursen Himlar och kransar  under ledning av Monica Ohls. På kursen får man lära sig himmeltekniken och jobba med moderna material som sugrör i papper och plast och egenhändigt rullade rör av t.ex. boksidor eller vackra papper. Men jag vill varna er, för rör-tänkandet fastnar. För den som faller för himlarna blir alla rör till himmelmaterial. Spagetti, vägtrummor, slangar, vass, glaspärlor. Rör som uppmanar till experiment.


Ifjol deltog jag i en tävling ordnad av Taito. Uppgiften var att skapa något nytt som inspirerats av ett traditionellt hantverk. Jag skapade dethär halsbandet som jag kallar Himlens hjärta. Jag kan fortfarande inte förstå att jag inte vann. :) 
 Halsbandet är tillverkat av återvunnet läder och glaspärlor. 

Modell Nina Snellman.
Läs mer om himlar i Eija Koskis fantastiska bok Himmeli.


14 januari 2016

Mångsidigast av alla

Ibland tänker jag att stickningen är den mest älskade handarbetstekniken, den som har flest anhängare. Kan det stämma? Själv är jag en vinterstickare, som vartefter snön smälter bort börjar intressera mig för de lättare teknikerna igen. När mörkret återvänder på hösten plockas stickorna fram ur gömmorna. Alltid samma visa. Stickningen är mångsidig. Men det finns en teknik som vinner alla andra i mångsidighet. Vävningen. Det finns inte ett material som inte funkar i vävd form. Tekniken som funnits långt före vår tideräkning, men som idag sakta sipprar bort mellan fingrarna på oss. Vävstugor bommar igen, kurser körs ner, väverskor går ur tiden. Men när man ser sig omkring är ändå nästan alla textila material vävda. Soffor, mattor, skjortor, gardiner, stolsdynor, alla tyg. Nästan alla tyg, inte trikåtygen, men alla andra, vävda, allihop.

Vi kan inte låta vävningen dö.  

En dag ska jag ha en vävstol. Om jag så ska bygga ett eget uthus där den kan stå. Oj vad jag ska väva då. Tunt och skirt och grovt och dammigt om vartannat. 

Linne, drottningen bland vävmaterialen. 
Smutsig men vacker plastmatta på loppis.
Hunden Vanja vilar på randad ylleväv.
Krispig scarf i tunt och grovt siden.
Plus, plus, plus, vävningen är värd positiva tankar.
Klassiska grafiska mönster funkar ypperligt som vävda.
Sidentråd är stark som attan att väva med, tro det eller ej.
Mönstrad gammal väggrana i pasteller för ovanlighetens skull.
Gamla kunniga kvinnor i vävda storsjalar. 
En dag ska jag äga en egen vävstol, vänta bara.

I Vasa är det slut med vävningen inom Arbis. Men i Pedersöre MI:s regi finns det ännu vävkurser i många byar. Ta chansen och väv något, en matta, en handduk, en liten disktrasa, hjälp vävningen från att glömmas bort.


12 januari 2016

Bibliotekariekoftan



Det finns ingen gräns för hur många bebiskoftor jag skulle vilja sticka, men det finns en tydlig gräns för hur många vi hinner använda. Denhär koftan blev klar i slutet av oktober, men jag har pantat på den för jag tänkte att jag skulle publicera den jämte beskrivningen, men inte hunnit renskriva den. Jag har utgått från ett brittiskt mönster men anpassat till ett inhemskt garn med annan tjocklek, samt ändrat litegrann på proportionerna. Det var så lustigt för det stod i originalmönstret att "sjalkragen ger tröjan en sofistikerad prägel, som om bebisen (iklädd koftan) hör hemma på ett bibliotek, smuttandes på te, läsandes Shakespear." Jag är beredd att hålla med. Och vad tror ni unge herrn har försökt med varje morgon de senaste veckorna? Jo, sno åt sig min tekopp.


Att ta steget från bebiskoftor till koftor i min egen storlek har jag ännu inte vågat, men snart börjar det nog bli dags. För likasinnade finns det ett lämpligt tillfälle när Pedersöre MI:s kurs "Sticka en tröja eller kofta" drar igång nästa vecka, 18.1. Man kan behöva en del goda råd innan man börjar på tänker jag, samt en del stöd under stickandets gång. Satsar man många timmar på en kofta vill man ju gärna att den sitter bra när den är klar, och att garnet är lämpligt i såväl tjocklek som känsel. Både vad gäller garnval och passform kommer kursen, som leds av Jeanette Saari, väl till pass. Anmäler sig gör man t.ex. via denhär länken

10 januari 2016

Rät och avig chevronstickning


Vårens kurser i Pedersöre MI:s regi drar igång inkommande vecka. Många kreativa kurser bjuds ut och de flesta har ännu lediga platser så passa på och anmäl er. Redan på tisdag 12.01 startar "Sticka och virka" med Jeanette Saari som lärare. Kursen lovar inspirera till nya mönster och tekniker och lämpar sig för de som har grunderna på det klara, inom stickning eller virkning eller bägge, men som behöver nya utmaningar, nya idéer och nya handarbetsbekanta.
 Tekniker, tänker någon med fasa, är inte det väldigt invecklade saker? Flerändsstickning och spetsstickning och sådant? Nejdå, inte nödvändigtvis. Man behöver inte krångla till det om man inte är redo för och riktigt sugen på krångel. Med räta och aviga maskor klarar man sig långt och man kan göra massor med olika härliga strukturer bara genom att kombinera dessa på olika sätt. Till exempel dethär läckra chevronmönstret - så fint, så enkelt, så genialiskt. Diagrammet nedan visar en rapport, 12 maskor gånger 12 varv. Detta fortlöpande mönster upprepar sig och svårare än så behöver det inte vara. Man kan förstås också minska eller öka mask- och varvantalet jämt för ett mindre eller större mönster.




Alstret ska bli en tubhalsduk. Garnet är Drops Eskimo, 100% ull, i färgen ljusgrå 53. Med stickor nummer 7 kommer mönstret tydligt fram trots att garnet är tjockt och fluffigt. Efter blockning kommer mönstret att bli ännu tydligare, men just nu hänger arbetet på mors stickor så visar jag det oblockat tills vidare. 


8 januari 2016

Färga med gurkmeja, del 2


När doften av gurkmeja sakta börjat ge med sig och garnen sköljts, hängts på tork och ullgarnet dessutom efterbehandlats, har vi äntligen ett resultat av gurkmejaexperimentet. Ett ypperligt sådant.


Såhär såg det ut i själva färgbadet. Jag använde 2 msk gurkmeja och 2 liter vatten till 50 g garn (bomull och ull), enligt receptet i boken Naturlig färgning: Mat och kläder i ett kretslopp av Lina Sofia Lundin. Först lät jag gurkmejan puttra i 20 minuter, sen sänkte jag värmen i badet till 90 grader, värmde materialet till motsvarande temperatur och lade ner det i färgbadet. Äh, vem skulle det där lura? I ärlighetens namn var temperaturerna enbart uppskattningar, jag använde inte någon termometer. 
 I en timme behöll jag badet hett och sedan fick garnen ligga i över natten och svalna med badet. Följande dag sköljde jag dem upprepade gånger tills vattnet var nästintill klart. Ullgarnen åkte i ett efterbad med ättika. Ättikan stänger fibrerna på ullen och gör så att färgen bibehålls bättre. Bomullen fick ingen efterbehandling. 
 Ett tag undrade jag över huruvida garnen efter färgning borde tvättas eller inte. Många rekommenderar att man tvättar garnen med ett ph-neutralt tvättmedel efter att de sköljts, men Lundin uppmanar att vänta med tvättandet ett par veckor och låta färgen sätta sig ordentligt i lugn och ro. Tack och lov kan jag presentera resultaten innan dess, här kommer de:


Bomullsgarnet med den märkvärdiga orangea tonen gick från smyglaxorange till härligt apelsinfärgad. Ett lyckat resultat helt klart, väldigt jämn färg blev det också. Synd att jag färgade så liten härva.


Den blaskiga innerbanangula bomullen fick en kraftig grundfärgsgul ton. Snyggt, tycker jag.


Som ni ser på bilden ovan tog det naturvita ullgarnet åt sig en betydligt orangeare ton än bomullen. Ullgarnet är tredje uppifrån på bilden. Den lilla gråa härvan som jag hoppades skulle få en lite skum grönaktig ton blev inte alls som jag trodde utan bara lite tråkigt smutsgulorange... Helt klart sämst i gänget, mätt med min smak. Men hur smaken delar sig är väl bekant för var och en. Till vänster i bild ursprungsmaterialet, till höger resultatet efter färgning med gurkmeja. Uppifrån räknat bomull, bomull, ull, ull.