17 januari 2016

Himlens hjärta


Varje gång jag ser ett rör så tänker jag osökt himmelmaterial. Det har inte alltid varit så, men jag kan ärligt säga att fenomenet började i samband med att jag första gången aktivt tog del av historien bakom halmhimlar och hur man skapar dem. Det var hösten 2013 under seminariet Tradition möter trend ordnat i Handantes regi. Där berättade Österbottens egen himmelista Eija Koski sin och himlarnas fantastiska historia. Jag var, liksom många andra, helt såld.
 En himmel är ett traditionellt finländskt hantverk gjort av råghalm. Det är en luftig skapelse bestående av halmrör som sammanfogats till geometriska former, en sorts krona som hängts i taken i de finländska hemmen sedan urminnes tider. När man går in i ett rum där det hänger en himmel börjar den röra sig av strömmarna som skapas i luften. Skulle himlen förbli stilla bådar det om olycka. (Källa.)

Traditionell råghalmhimmel vid Fornstugan i Esse.
På onsdag och torsdag denhär veckan (20-21.1.2016) ordnar Pedersöre MI kursen Himlar och kransar  under ledning av Monica Ohls. På kursen får man lära sig himmeltekniken och jobba med moderna material som sugrör i papper och plast och egenhändigt rullade rör av t.ex. boksidor eller vackra papper. Men jag vill varna er, för rör-tänkandet fastnar. För den som faller för himlarna blir alla rör till himmelmaterial. Spagetti, vägtrummor, slangar, vass, glaspärlor. Rör som uppmanar till experiment.


Ifjol deltog jag i en tävling ordnad av Taito. Uppgiften var att skapa något nytt som inspirerats av ett traditionellt hantverk. Jag skapade dethär halsbandet som jag kallar Himlens hjärta. Jag kan fortfarande inte förstå att jag inte vann. :) 
 Halsbandet är tillverkat av återvunnet läder och glaspärlor. 

Modell Nina Snellman.
Läs mer om himlar i Eija Koskis fantastiska bok Himmeli.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar